Förpackningspåskrifter & nya regler
Inom ramen för mathantverksutbildningen erbjöd vi alla intresserade inom livsmedelsbranschen att ta del av information om vad lagen säger att det skall stå på förpackningen. Alla de som säljer eller ger sin matprodukt till någon annan än sin familj bör ha koll på vad det skall stå på förpackningen.
Det nya i lagen är att deklarera näringsinnehållet på produkten och övergångsperioden för detta tar slut den 13.12. Det som framgick under dagarna med sakkunniga Mervi Louhivaara på plats var att ta reda på om försäljaren räknas till småskalig producent och på det sättet inte behöver räkna ut näringsdeklarationen på sin produkt. Rådet var att vända sig till den lokala livsmedelsmyndigheten och kontrollera om det egna företaget hör till punkt 19, bilaga 5 i Livsmedelslagen:
"Livsmedel, även hantverksmässigt framställda, som tillverkare av små mängder varor levererar direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsföretag som levererar direkt till slutkonsumenter".
Ålands Radio & Tv var på plats och intervjuade arrangör och sakkunnig:
Vad måste framgå på din produkt? Som gäller alla?
Mervi Louhivaara är expert på livsmedelslagstiftning och kundservice och delade med sig av denna lista:
- Livsmedlets beteckning - vad är det för en produkt. Exempel "Mormors rutor", detta räcker inte, utan lägg till Rågbröd bakat på surdeg. I beteckningen kan även framgå ekologiskt.
- Ingrediensförteckningen. Lista upp alla ingredienser för färdig produkt, det som det innehåller mest av kommer först och så vidare. Små mängder (under 2%) kan anges i slutet i valfri ordning. Om en ingrediens anges i namnet, ex. rågbröd - ange i % hur mycket, ex. 67% rågmjöl. Märk ut allergenerna (se listan nedan) med ex. STORA BOKSTÄVER. ex. vasslepulver (MJÖLK).
- Livsmedlets nettokvantitet. Vikten av färdig produkt. För flytande produkter; l, cl, dl, ml. och för andra produkter: kg, g
- Datum för minsta hållbarhet eller sista förbrukningsdag
- Namn eller firmanamn och adress och gärna tfn nummer.
- ev. ursprungsland. Gäller för fisk, färsk frukt och grönsaker, kött, honung. Aktuellt för Finland är att det krävs märkning av ursprungsLAND för korv samt färdigmat
- ev. näringsdeklaration
Man behöver inte ha en ingrediensförteckning till produkter som är:
- Färska frukter, grönsaker och potatis, obehandlade.
- Ost, smör, fermenterad mjölk och grädde som innehåller bara mjölkprodukt, livsmedelsenzym och kultur av mikroorganism och salt
- Ett livsmedel som består av endast en ingrediens
Evira har listat de allergener som man måste tydligt märka ut:
- Ärter och soya, samt produkter av dem
- Fisk och skaldjur, blötdjur
- ägg- och äggprodukter
- havre, korn, råg och vete (samt spelt och emmervete)
- nötter (hassel-, val-, cashew-, pekan-, para-, pistasch-, macadamia-, qeensland-, mandel-, och jordnöt)
- selleri och selleriprodukter, söt lupin
- senap, senapsfrö
- sesamfrö
- svaveldioxid och - sulfit
Salthalten
Det behöver framgå salthalten i % i följande matprodukter:
- ost
- köttprodukter, också korv
- fiskprodukter
- matbröd, knäckebröd, surskorpor
- buljonger, soppor och såser
- färdigmat
- kryddblandningar som innehåller salt
Hur kan man då räkna ut saltmängden? En fråga som kom fram under dagarna Mervi var här. Med ett exempel vägleder Mervi oss med detta;
SUPERBRÖD (2 stycke)
blandbröd av vete och havre
600 g mjölk (6 dl)
0,5 dl rypsolja = 50 g
25 g jäst
5 dl havregryn= 5 x 40 g = 200 g
600 g vetemjöl (10 dl)
1 msk salt = 15 g
600 g mjölk (6 dl)
0,5 dl rypsolja = 50 g
25 g jäst
5 dl havregryn= 5 x 40 g = 200 g
600 g vetemjöl (10 dl)
1 msk salt = 15 g
Vikt av deg = 1490 g
Vikt efter ugnen 0,91 x 1490 g (avdunstning av vätskan 9
% i denna fantasiprodukt) = 1356 g
Salthalt i färdig produkt:
15 g/ 1356 g = 0,011 g. Att få %- mängden, multiplicera
med 100 à salthalt 1,1 %.
Vete andel %: 600 g/ 1356 g = 0,44 g. Att få %,
multiplicera med 100 à andel 44 %
Havre andel %: 200g/1356 g = 0,1475 gàavrunda
(i detta fall närmare femtonà andel 15
%.
Slutsats
Konsumenten ska ha rätt och förstå lätt, vad det är för produkt hen köper. Du som matproducent har ansvar för detta.
Utgå ifrån att hjälpa konsumenten att lätt identifiera ett livsmedel, hjälpa konsumenten att göra rätta val. Ha också i åtanke att hjälpa konsumenten att förvara och använda produkten rätt, så att inte kvaliteten försämras. Målsättningen är att konsumenten gärna köper din produkt igen!
